Visst drömmer vi alla om ett gott liv? Oavsett vilken startpunkt vi har i livet, så vill vi fylla det med livskvalitet. Vad det betyder kan dock skilja markant. De som har det gott ställt kan få vilka produkter som helst, närsomhelst. Men räcker jordens resurser om alla lever så? Kan vi leva smartare, men ändå få ett gott liv? Och vad innebär egentligen ett gott hållbart liv?
Kan vi bygga ett tryggt och gott liv, genom att göra och dela mer tillsammans i de kvarter vi bor?
Ödet är en ”urban bygdegård” och mötesplats. Ett hem för positiv förändring på Sofielund, mitt i Malmö. Vi har jobbat med några av ingredienserna för ett gott liv i Framtidens kvarter.
”Världens 1 procent rikaste står för lika mycket utsläpp som de två tredjedelar fattigaste på planeten”
Oxfam
En karta för det goda livet i kvarteret
Så vad behöver vi för ett gott liv i framtidens kvarter? Vi undersökte vad som redan fanns på plats på Sofielund i Malmö. Vi gjorde en karta av den, och frågade de boende vad de tyckte om det goda livet, och vad vi behöver mer av.
Det ledde oss till visioner i fem teman:
- Mobilitet och transport
- Kläder och prylar
- Mat
- Boende
- Kultur och samvaro
Transporter och klimatavtryck
Det sägs att transporternas del av klimatavtrycket från en produkt är mycket liten. Men sammanlagt står transporter för en fjärdedel av alla utsläpp globalt. 95% använder dessutom fossilt bränsle. Däremot är det väldigt billigt, vilket gör att vi beställer massor av produkter vars avtryck inte syns hemma, för de produceras i ett annat land. Vad köper du?
Städer i världen har också designats utifrån en bilnorm, att det ska vara lätt att köra bil överallt. Därför har bostäder, service och arbeten förlagts till olika ställen. En stark trend är istället att utforma 15-minutersstäder, dvs där det ska gå att cykla eller gå på 15 minuter till det du behöver i vardagen. Vad behöver du i vardagen?
Bild: En väldigt stor del av en stads yta tas upp av vägar och P-platser för bilar. Här har vi återtagit en P-plats för att ställa cyklar istället.
Mobilitet
Mobilitet handlar om hur vi transporterar oss själva och saker. Mängden bilar i staden är idag en utmaning på grund av trafik och utsläpp, men också all plats bilarna tar med vägar och parkeringsytor. I en hållbar framtid är vi bättre på att samtransportera, dela och samåka, och vi använder andra typer av fordon. 2040 är det inte så många som har egen bil, och det behövs inte heller eftersom nästan allt vi behöver i vardagen finns i kvarteret.
Vad behöver vi mer?
Bild: att fixa sin cykel borde alla kunna, kan du?
Kläder och prylar
2040 är slow fashion och vintage på modet. Vi har slutat följa snabbmodets snabba trender, dvs att beställa lågkvalitetskläder som vi returnerar eller slänger. I stället byter vi kläder och prylar med varandra, lagar, återbrukar och delar via prylbibliotek och loppisar.
Dagens överflöd av varor finns inte längre – och vi förstår att inte slösa på jordens resurser. Men vi saknar det inte, för vi har tillgång till allt vi verkligen behöver.
Bild: Klädbytesdag på Ödet. När bytte du kläder senast?
Mat
Tio procent av världens utsläpp kopplas till mat, och fyrtio procent av all producerad mat blir svinn. Det hänger ihop med våra förväntningar att kunna köpa vilken mat som helst, var och när som helst. Malmö stad har mål att bli 30 procent självförsörjande.
År 2040 kan vi inte längre räkna med att allt alltid finns i mataffären. Vi behöver ta vara på maten bättre och odla det vi kan. Det finns mycket att lära – av gamla traditioner, nya innovationer och andra kulturer. Kan vi lära av varandra?
Bild: Framtidsmat behöver inte vara insekter, det kan vara att laga kända recept med nya men lokal och säsongsbetonade ingredienser.
Boende
Gentrifiering är ett problem i alla städer – när områden populariseras och mindre bemedlade trängs bort. En blandad mix av boende, med människor från olika generationer, sociala bakgrunder och kulturer, skapar social rikedom och spännande möten.
Samtidigt är ensamhet en av vår tids stora folksjukdomar. Kan man hyra en farmor? Starta kollektivboenden? Dela gemensamhetsytor där människor möts? Bygga gemensamma lösningar för energi, vatten och funktioner – kanske till och med äga saker tillsammans?
Bild: Kollektivverkstaden på Sofielund gör att man inte behöver ha ytorna och verktygen själv för sina byggprojekt.
Kultur och samvaro
I framtiden ska vi inte bara överleva – vi ska också ha roligt och må bra på djupet. Ett gott liv måste vara värt att leva. Idag lägger vi, enligt undersökningar, mycket av vår tid på konsumtion – att leta, köpa, hämta och underhålla saker. Det har blivit vår nya fritidssyssla. Men vad finns det för alternativ? Hur kan vi fylla våra liv med mening, gemenskap och glädje – utan att belasta planeten?
Bild: Bandet Planitors underhåller på en lokal festival. Musik kanske inte behöver vara storproduktioner med kändisar. Vilket instrument borde du damma av? Eller har du någon annan talang?
Projektet Framtidens Kvarter
Under 2024 och 2025 har Ödet i Sofielund drivit projektet Framtidens kvarter tillsammans med Drevet på Segepark och Malmö universitet. Vi har ställt oss frågan: Kan ett liv som kretsar kring kvarteret vara en lösning? Ett liv där det du behöver i vardagen finns nära – och där vi vill och kan göra saker tillsammans, lokalt och cirkulärt.
Med workshoppar med boende, företag och organisationer, designsprint med studenter har vi utforskat framtidens kvarter med utgångspunkt från två områden i Malmö, Segepark och Sofielund. Resultatet har visualiserats med en festival och en framtidskarta på respektive område.
